"Between the lines of fear and blame, you begin to wonder why you came"

De som kritiserar så kallade porrfilter har några vanliga huvudargument. Dessa är: Porrfilter fungerar inte. Ett av de allvarligaste problemen är att porrfilter visat sig filtrera bort viktiga sexualupplysningssidor och sidor med HBTQI-information, dvs livsviktiga platser för många unga. Unga har rätt att söka efter information som de behöver, precis som vuxna. Vuxna förlitar sig alltför mycket på att ett filter tar bort allt oönskat innehåll vilket gör dem mindre benägna att ha samtal med unga om frågan. Kunskapsbaserade, reflekterande och icke-skambeläggande samtal är det som forskningen visar ger allra bäst resultat i en god sexualundervisning.

När ROKS tidning Kvinnotryck i veckan publicerade en artikel om de som kritiserar porrfilter tolkades argumenten på ett sätt många tyckte var missvisande. 

De som kritiserar porrfilter beskrevs i artikeln som "motsätter sig skolfilter, inte främst för att de tycker att dylika filter filtrerar bort fel saker utan för att vill att barn ska ha möjlighet att porrsurfa i skolan" (se bild nedan). I texten beskrivs också att de som kritiserar porrfilter tycker att föräldrar ska tala om porr med sina barn "medan de konsumerar porr tillsammans" (se bild nedan).

Det är ganska grovt att säga att kritik av porrfilter innebär att man vill att barn ska porrsurfa i skolan och att föräldrar ska konsumera porr ihop med sina barn, samt oklart varifrån skribenten fått det.

 

Vad texten dock inte innehåller är sakargument om varför de som kritiserar porrfilter har fel. Det finns inga tydliga motargument till de som hävdar att porrfilter inte fungerar samt riskerar filtrera bort sidor som barn och unga har rätt till, för oss som vill förstå sakfrågan bättre och bilda oss en uppfattning.

Nu kan ju vissa tänka att detta inte är en särskilt stor sak att bli upprörd över, förutom förstås för de individer som är utpekade i artikeln. Men det finns något mer här än bara att några namngivna personer beskrivs på ett sätt många uppfattat som grovt missvisande.

Man kan ju till exempel fundera på hur unga uppfattar vuxenvärlden när de följer samhällsdebatten. Kan det påverka någon som, säg, skickat sexbilder till någon och hamnat i en utpressningssituation av en förövare som säger att han ska sprida bilderna till familj och vänner, att inte våga vända sig till vuxenvärlden för hjälp? Eftersom de uppfattat att vuxenvärlden ser alla som befattar sig med internet och porr som vidriga? Om vuxenvärlden inte kan diskutera fenomenet porr utan att utmåla varandra som porrvurmare och pedofilförsvarare, kan det i sin tur skapa en otrygghet mellan unga och vuxensamhället i just en sådan frågan där vi vill att de ska känna sig trygga med att komma till oss? Hur kan vi isåfall arbeta med porrens skadeverkningar utan att det sker?

Vad jag menar är att alla som deltar i samhällsdebatten har ett ansvar. Om man till exempel ständigt stämplar sina meningsmotståndare i porrfilterdebatten - och jag tittar på båda sidorna i debatten nu - som moraliskt vidriga, skapar man något mer än bara upprördhet hos de man attackerar.

En av de absolut viktigaste diskussionerna för varje politisk rörelse som vill bygga ett progressivt, feministiskt samhälle, är diskussionen om vilka metoder man vill använda för att nå det målet. Och vilka metoder som snarare är kontraproduktiva. Det räcker inte att bara gotta sig i det fina mål man satt upp, utan man måste också prata om hur man når dit. 

Vi kan inte reducera viktiga debatter om metoder till en konflikt mellan onda och goda snarare än utbyte av faktiska argument. Ändå är det ständigt diskussionen om just metoder som så ofta blir hätsk och svår att navigera om man inte vill hängas ut med olika hemska epitet för att man inte tror på det andra ser som det "enda rätta synsättet." Det är oroväckande, på en annan nivå än att det bara är "en hård ton" i debatten. Att inte kunna diskutera och kritisera metoder inom en politisk rörelse utan att stämplas som fiende är det första tecknet på att man inte alls tillhör en politisk rörelse, utan en sekt.