Några vanliga biverkningar av venlafaxin är - och håll i er nu - viktnedgång eller viktuppgång, yrsel, blodtrycksfall, magbesvär, dimsyn, svettning, ångest, svårighet att sitta still.
Sanningen är att det är skitjobbigt att stå på antidepressiv medicin. Anledningen att jag behöver påpeka att det är skitjobbigt är för att det finns en falang människor som så fort man skriver något om den andra sanningen om antidepressiva - nämligen att de hjälper - brukar komma in och skrika på en att man går läkeföretagens ärenden.
Det kanske jag gör. Jag har inte problem med att folk säger det. Det jag har problem med vad gäller anti-antidepressiva-människorna är en helt annan sak.
Mitt problem med till exempel artiklar som denna nyligen i Expressen är inte att de säger att antidepressiv medicin är en scam och bara är till för att sälja läkemedel till människor som egentligen inte behöver dem. Låt dem säga det om det är vad de anser. Mitt problem är dock detta: Att de så sällan beskriver vad depression faktiskt är. Kanske ingen av alla de som skriver artiklar mot antidepressiva läkemedel själva någonsin upplevt djup depression. Hur som helst brukar de kollektivt snubbla på just den mållinjen.
De brukar börja så bra. De verkar de väl insatta i ämnet de skriver om, och de vetenskapliga studier de refererar till. Men sen börjar de alla gå utför. De beskriva hur vi som tar antidepressiva har blivit förda bakom ljuset av läkarnas myter, när sanningen är att vi nästan alltid är medvetna om kritiken mot antidepressiv medicin, och att många av oss också därför vägrat ta medicin tills det varit nästan för sent.
Många i anti-antidepressiva-lobbyn verkar också tro att en deprimerad person är någon som bara inte löst den filosofiska frågan om hur hen ska gå från att vara deppig och orkeslös till glad och produktiv. Som om det är ett livsstilsproblem, inte ett livsfarligt tillstånd vi pratar om.
Ovanstående artikel är ett bra exempel på det. Depressiva tillstånd beskrivs (som alltid) som kopplade till hjälplöshet och en avsaknad av självkänsla och kontroll. Men det är helt enkelt inte sant. Depression handlar om en avsaknad av känslor (förutom hopplöshet) och en avsaknad av ork (att sitta upprätt tar hela ens dagsenergi) och en avsaknad av all form av utväg av ljus i slutet av tunneln. Vilket är en tortyr jag inte önskar på min värsta fiende.
Det går således inte att föra ett konstruktivt samtal med en djupt deprimerad person om att "förändra sig själv och sin situation." Om det går att föra sådana samtal är personen inte djupt deprimerad. Antingen har den aldrig varit det eller så är den på bättringsvägen.
Det är mitt problem med denna typ av debattartiklar som den Expressen publicerar här ovanför. Att de är jätteintresserade av att kritisera antidepressiva läkemedel, men vet ingenting om oss som drabbats av depression.
No comments:
Post a Comment